2010-09-25

Offerkoftan på

Jag hatar verkligen folk som frivilligt tar på sig offerkoftan för att ge andra dåligt samvete.

Så var det här i morse. Junior skulle iväg till en scoutsak. Allt var packat och klart. Mannen, som skulle med, började röja ur hennes ryggsäck (oklar anledning - troligtvis för att han inte litade på att vi här hemma fixar sånt) och packade om. Detta, och andra bidragande orsaker, gjorde att han blev stressad och inte fick med det HAN ville haft med. Då åkte offerkoftan på. Ljudligt deklarerades och visades det som han hann ta med för att han varit tvungen att fixa. Detta sades med ett tonfall av "det är mest synd om mig i hela världen men jag OFFRADE MIG".

Jag tror jag blir gaaaaaalen!

Detta händer ofta i vårt hushåll. Jag tror att det beror på att vissa har ett väldigt stort kontrollbehov, stort behov av att vara den som vet allt, kan allt och gör allt bäst kombinerat med ha svårt att tänka ut saker i flera led och kunna planera tidsmässigt efter det. Och när allt skiter sig tas offerkoftan på. Då har man gjort allt man kan för de som är inte vet nåt, kan nåt eller gör något som ens kommer i närheten av bra. Dessutom är det de som gjort att tiden inte räckt till.

Jag vill inte bli behandlad som en idiot, en lägre stående varelse, någon med lågt IQ. Jag vill inte att Junior ska bli behandlad så!

Jag kräver en förändring!

Byt till en annan sorts tröja eller så vet du var dörren finns!

Inga kommentarer: