Jag är en ömhuding!

Skrev ju om att vi var och tog vaccin inför vår utlandssemester. Alla tre fick en spruta mot hepatit A och jag fick även en cocktail av kikhosta, polio, stelkramp och difteri.

Dagen efter syntes det inte ett spår på varken Mannen eller Junior. De hade inte ens ont på stickstället. Jag däremot hade världens bulor på BÅDA stickställena och  SKITONT! Idag är det en enda stor bula över hela alltet och det gör fortfarande ont, dock inte lika illa som igår, då jag knappt kunde röra armen alls. Undrar varför min kropp reagerar så...

Om några minuter ska jag köra iväg till Pyttebroren och Kalaspinglan för att hjälpa till att flytta... hur mycket hjälp jag nu kommer att vara.

Att göra en Hello Kitty...

Systerdottern fyller snart år och tänkte göra mig till och virka en Hello Kitty. På mitt nya favoställe etsy.com finns massor av snygga mönster, men eftersom snåltarmen sög extra hårt (speciellt efter den allt annat billiga vaccineringen igår) tänkte jag att jag skulle frihanda fram nåt. Tänkte att det inte kunde vara så svårt...

Gick ut hårt med huvudet. Efter två uppdragningar var jag hyfsat nöjd med formen. Öronen funkade på 3 försök. Fylla, sy ihop, sätta ögon och brodera lite. Tja, inte alltför illa. Sen var det kroppens tur. Efter 5 (!) uppdragningar tyckte jag att den kunde duga och fyllde med granuler för att Kitty skulle kunna sitta bra. Sydde ihop och blev helt trött. Tänkte att den kanske blev bättre när den fått armar och ben, men nu tänker jag mer att den ska förpassas ner i de bortrationaliserade amisarnas korg för visst ser det konstigt ut om en Hello Kitty är något stympad? Skulle kunna vira bandage om henne och säga att det är en skadad Hello Kitty och att hon VISST ska vara så! Det är det senaste från Japan, FAKTISKT!

Ont, det gör ont...

... men både på natten OCH på dagen.

Jag, som inte direkt älskar sprutor, var och fick vaccinationer igår inför vår Egyptentripp. Eftersom det typ var 100 år sedan jag fick stelkrampsspruta och dessutom inte fått den sista poliosprutan fick jag även dessa i en härlig cocktail. Just idag känner jag att den cocktailen gav en rätt besk eftersmak. Ja, ja... jag vet att det är bättre att ha ont lite i armen än att få difteri eller polio och sånt, men det hjälper inte mig nu. Det gör ont. Det räcker att t-shirtens ärmtyg nuddar skinnet för att det ska göra asont... och då har vi inte ens pratat om att RÖRA armen. Givetvis högran då...

Sovit? Tja, mellan gångerna jag vaknat och de har väl varit en så där 1 00 000 000 000 gånger.

Jag skulle ha agerat flytthjälp imorgon och jag är rädd för att jag nog mest kommer att vara i vägen. Bäst att jag börjar träna mig på de käcka tillropen. Inte ens de känns särskilt käcka i dagens läge...

En mindre...

Svea tröttnade på oss. Det var ett enda tjatande om olika sorters ost dagarna i ända. Hon packade sin lilla väska och KRÄVDE att vi skulle köra henne till Mamsen. Vet inte om Svea vet vad hon gett sig in på. Mamsen har varit med om surskånkar innan...

Tekniska museet

Mannen och Junior spelar nåt spel där man ska fånga ballonger. Kan säga att det var lite olika stil på spelandet. Troligtvis var det meningen att det skulle spelas på Juniors vis... dvs med mycket rörelse. Mannen tog det coolt och sträckte ut en arm lite då och då.

I ubåtshallen

Junior inspekterade omgivningarna.

There's a new boy in town...

Labbmusen Alfred (efter Alfred Nobel) älskar att experimentera. Alla tändare och tändstickor har fått plockats bort eftersom han inte kan låta bli att tutta på sina hemmagjorda blandningar.

Det var ett stort misstag att ge honom "Lille Kemisten" och alla experimentböcker, det inser vi nu.

Han älskar sin vita labbrock och sina skyddsglasögon.

Fröken Surpuppa

Hon hänger där uppe för det mesta och tycker att hon är jordens medelpunkt. När hon upptäcker att hon inte är det blir hon sur och är en allmän dyngspridare. Hon vill alltid höra hur duktig och förträfflig hon är, men har sällan ett snällt ord över till andra.

2 månader kvar...

... tills vi åker till Hurghada.

Lilla musen Ester (efter Ester Williams) är redan beredd.

Hon har fått på sig bikinin och simdynan, för än är hon inte lika duktig på simmandet som sin namne. Just nu får hon nöja sig med att sukta i resekatalogerna...

En mus är en mus är en mus... eller?

Exempel 1

Exempel 2

Exempel 3

Exempel 4

Exempel 5

Ganska lika med konformat huvud, runda öron, tjock kropp där långa armar och något kortare ben är fastsatta. För på hur många olika sätt kan en mus se ut på? Mina möss är förresten en utveckling av exempel 4.

Varför detta inlägg?

Fick nyss en rätt trist kommentar om att "mina" möss är en ripp off av kommentarlämnarens möss. Hade dock varit trevligt att få veta exakt vad det är hon anser jag kopierat. Är det kroppsformen? Är det kläderna? Är det att mina möss också får namn? Är det att jag försöker dokumentera dem?

Eller är det rent av så att hon är rädd för konkurrens?

Är det det sistnämnda kan du vara lugn. Mina möss kommer inte att flytta pga pengatransaktioner. Mina möss blir bortadopterade till människor jag känner... om de ens lämnar hemmet.

Den trista kommentaren valde jag att inte ens publicera.

Emigranten Klara

- Va, ska jag flytta! utbrast Klara. Vart, vart?

Snabbt fick jag gå och leta fram kartboken för att visa.

- Vilket stort land! Vad är det för ett? undrade Klara.

Jag fick förklara att hon ska till ett ställe i USA som heter Erie och ligger i delstaten Pennsylvania, inte speciellt långt ifrån New York (även om avstånd är relativa).

- Vilken tur att jag har ett eget pass!

Klara blir den första musen som lämnar vårt hem och det är med blandade känslor från min sida. Klart att det ska bli spännande att skicka iväg någon jag gjort och glädja någon annan med min skapelse. Samtidigt är det min musbebis...

Ja, vad blidde det?

Delfiner är söta och intelligenta varelser, men fy fan för att virka dem!

Junior kom hem i fredags med sin plyschdelfin som hon gjort i slöjden och önskade sig en virkad bebisdelfin. Jag letade upp ett lämpligt mönster och vi fixade fram garn i lämpliga färger. Sen började helvetet. Skiten skulle inte virkas runt utan det var två delar som skulle sys ihop för att få kroppen. I mönstret stod det att man skulle sy på avigan (som man brukar) för att sedan vända allt till rätsidan. Mmmm... visst! När jag sytt ihop halva delfinen insåg jag att det aldrig skulle gå att vända stjärtfenepartiet ut och in... och mycket riktigt... det gick INTE! Så, fram med sprättaren och sprättade så klart av fel tråd så det var bara till att dra upp en bit och göra om (när jag väl kommit på vilken rad jag var på).

Aldrig mer en delfin!

Guess what...

Ont i halsen, lätt feber, huvudvärken från Hell...

... så har min vecka i stort sett ut.

I min hemmavaro har jag gjort vissa upptäckter...

Svea Surskånk - en mus med vissa attitydproblem. Gissningsvis är det vår ost det är fel på. För lite camenbert och brie gissar jag. Skulle inte förvåna mig om hon en dag flyttar till någon med en drös franska ostar i kylen.

Tjocka Berta - hon har minsann inget emot våra tråkostar. Hon äter det hon kommer över och hon kommer snart att skickas på slankeläger.

Sixten blev lite sur över att jag fotograferade tjejerna och inte honom. Han ställde sig i sin bästa fotopose och KRÄVDE att han också minsann skulle fotas...

... och vem smög inte fram när Sixten blev plåtad om inte Axel - en blyg liten muspojke.

Suck

Alldeles för många minuter kvar innan det är barnfritt...

Jag vill ha fler timmar!

Det är faktiskt inte särskilt långt till julafton och jag tror faktiskt att jag för en gångs skull ska skriva mig en liten önskelista till tomten. Tycker inte att dygnet räcker till allt jag ska göra och VILL göra. Oftast är det sömnen som blir lidande... det är mest slöseri med tiden... och sova kan man göra på "himmet" (om man ens kommer dit när jag väl är i den åldern).

Denna bloggen har blivit djupt negligerad de senaste veckorna. Tiden och orken har helt enkelt inte räckt till för att underhålla 2 bloggar på samma gång. Har gjort en blogg till klassen, där jag/vi skriver om vårt tema och den bloggen uppdateras dagligen på vardagarna.

Sedan har mitt hem invaderats av små varelser...

Nils - en busmus som länge gick under efternamnet Nakenfis eftersom han vägrade tala om vad han ville ha för färg på sina byxor. Han är inte direkt någon linslus... om inte syster Elsa också är med och poserar.

Elsa - lillasyster till Nils, också hon en busmus. Hon är inte riktigt lika busig som Nils... än, men Nils jobbar på det. Avgudar sin bror, så det dröjer inte länge tills hon också är en fullfjädrad busmus.

Signe - en dansk liten mysmus. Hon vill gärna sitta nära, nära och se vad man håller på med. Hon vill gärna följa med överallt, sittande i ens ficka.

Sixten - vem han är riktigt har jag inte fått kläm på. Han är lite hemlig än så länge. Misstänker att han inte kommer att bli långvarig i vårt hem. Tror att han planerar en flytt till kollegan ML, som snart behöver en husmus.

Mössen är inspirerade av denna duktiga virkare.

Tillfälligt lån av bloggplats...

Tradig söndag

Hela helgen har gått åt till att förbereda kommande temaarbete i skolan. Har inte riktigt fått kläm på allt än, men tror nog att det löser sig när vi väl har satt igång. Tanken är att vi ska jobba med hälsa och miljö och detta kommer vi att göra utifrån sagan Rödluvan så den senaste veckan har jag virkat Rödluvan, Vargen, Mormor och Jägaren. Lite ont i händerna har jag...

Blått

Så här fina armar kan man få på mitt jobb om man försöker få en extremt arg 8-åring att inte slå och sparka ihjäl en annan...

Gud, vad jag älskar mitt jobb!